Uncategorized

Hur svensk är svenskan?

Att olika språk lånar friskt från varandra är ett fenomen som går tillbaka långt tiden, och det allra första utbytet skedde säkert när två människor som talade för varandra främmande tungor möttes. Språkhistoriker kan hitta sådana utbyten genom alla tider och i alla språk, och när moderna språkpoliser förfasas över alla amerikanska ord i svenskan idag glömmer de lätt att detta verkligen inte är något nytt. Det är inte ovanligt att man inte ens är medveten om att man använder ett lånord. Ska man till exempel köpa ett par nya lampor vet man kanske inte om att själva ordet lampa kommer ifrån grekiskans ”lampas” som betyder fackla.

Hur uppstår lånord?

Allteftersom det mänskliga samhället förändras och utvecklas krävs det hela tiden ett behov av nya ord och uttryck. Ta till exempel datoriseringens stora genombrott; plötsligt behövde man bra ord för de program och symboler man hade framför sig. Med det började man använda ord som redan fanns fast i ny bemärkelse, som till exempel mus och skrivbord, men också helt nya ord som appar och trollande. Det är alltså behovet av nya vokabulär som uppmuntrar oss människor att hitta nya fraser och ord, vilket reflekteras i både rent praktiska ord och trendiga eller humoristiska sådana. Man måste ju inte säga ”full av bling bling”, men det låter ju mycket roligare än ”klädd i många glittrande smycken”.

Några exempel

Den största andelen lånord i det svenska språket kommer av naturliga skäl från de andra språk som används mest och av flest. Att grekiska, latin, tyska, franska och engelska är några av de främsta källorna kommer därmed knappast som någon överraskning. Det finns dock massor med andra lånord som kommer från mer oväntade ställen, som till exempel romernas språk. Ända sedan 1800-talet har svenskan innehållit

romska lånord som bland annat ”tjej”, ”jycke” och ”haja”.

Det finns också

lånord från många andra språk som till exempel finskans ”pojke”, polskans ”gurka” och turkiskans ”kiosk”. Visste du att ord som ”veranda”, ”pyjamas”, ”madrass” och ”schampo” alla kommer ifrån hindi? Börjar man leta i dessa ords historia upptäcker man snart att de introducerades till vårt språk i samband med att svenskar fick alltmer kontakt med dessa kulturer, liksom det faktum att nya produkter introducerades tillsammans med dem.

Lånord från svenskan

Att det finns svenska ord i andra språk är välkänt, som till exempel ”språkrör”, ”husbonde/husband” och ”smörgårdsbord” men det finns också lånord i svenskan som är lånade från sig självt, så att säga. Det handlar här om gamla ord som man lånat in i det moderna språket, fast med modifikationer, och därför brukar man kalla dem för nyord. Ordet ”frilla” som en gång i tiden betydde ”fallen kvinna” kom på 80-talet att användas för frisyrer, och idag menar man något helt annat då man säger att en sångare suger.