Svenska 1 2 3

svenska på nätet

  • Öka teckenstorlek
  • Standard teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek
Home Läsa Argumentationsanalys (fördjupad) 5. Giltiga och bärande argument

5. Giltiga och bärande argument

Skicka sidan Skriv ut

Vi har sett hur argument är uppbyggda, och nu har vi också ett sanningsbegrepp och en idé om rationell tro att utgå ifrån. I det här avsnittet ska vi undersöka några vanliga typer av argument.

 

A. Giltiga och ogiltiga argument

För att vi överhuvudtaget ska kunna bedöma arguments styrka eller svaghet måste de vara välformade. Kommer du ihåg hur välformade argument såg ut? Om inte, gå tillbaka och repetera kapitel 3!

 

Den starkaste typen av argument är logiskt giltiga argument. Sådana argument kallas ofta bara för giltiga; ”logiskt” underförstås. Här kommer definition av ett giltigt argument:

 

Ett argument är (logiskt) giltigt om och endast om följande villkor gäller: om alla argumentets premisser är sanna, så är argumentets slutsats nödvändigt sann.

 

Ett annat sätt att utrycka det är att i ett giltigt argument så garanterar premissernas sanning att slutsatsen är sann. Ett argument som inte är giltigt kallas för ett ogiltigt argument.

 

Det här blir man kanske inte mycket klokare på. Några exempel kanske kan klargöra vad som menas med giltiga argument.

 

Argument 4.1

1. Boris är student vid Stockholms universitet.

2. Alla som är studenter vid Stockholms universitet röstade.

--------------------------------------------------------------

3. Boris röstade.

 

 

Argument 4.1 är giltigt. Varför? Jo, om premisserna är sanna, så måste slutsatsen vara sann. Om Boris är student vid SU, och om alla som är studenter vid SU röstade, så måste det vara sant att Boris röstade. Det är inte så att om 1 och 2 är sanna så är 3 förmodligen sann; 3 måste vara sann (med nödvändighet). Att 1 och 2 är sanna garanterar att 3 är sann.

 

Om du tvivlar på detta, försök att tänka dig en situation där 3 är falsk: i så fall måste en av premisserna, eller båda, också vara falsk.

 

Argument 4.2

1. Jupiter är en planet.

-----------------------------------

2. Jupiter har en diameter större än två meter.

 

 

När du undersöker ett arguments giltighet får du inte falla för frestelsen att smyga in information som du tycker är självklar för att ”förbättra” argumentet. Argument 4.2 är inte ett giltigt argument. Varför inte? Jo, premissen 1 garanterar inte i sig att slutsatsen 2 är sann! Däremot kan ett mer utvecklat argument vara giltigt:

 

Argument 4.3

1. Jupiter är en planet.

2. Alla planeter har en diameter större än två meter.

--------------------------------------------------------------

3. Jupiter har en diameter större än två meter.

 

I argument 4.3 garanterar de två premisserna tillsammans att slutsatsen är sann. Premissen 2 behövs för att koppla ihop premiss 1 med slutsatsen, även om du kanske tycker att premiss 2 är självklar.

 

Som du kanske lagt märke till följer giltiga argument ett allmänt mönster, som ser ut så här:

1.    x är A

2.    Alla A är B

---------------------

3.    x är B

 

 

Ordningen på premisserna kan kastas om utan problem:

 

1.    Alla A är B

2.    x är A

------------------

3.    x är B

 

 

Fördelen med att känna igen detta mönster är att du lätt kan avgöra om ett argument är giltigt eller ej, genom att se om argumentet följer ovanstående mönster.

 

Observera att ett arguments giltighet inte säger att slutsatsen är sann. Det säger bara att om premisserna är sanna så måste slutsatsen vara sann. Se t ex följande exempel:

 

Argument 4.4

1. Månen är rund.

2. Allt som är runt är ostar.

---------------------------------

3. Månen är en ost.

 

Detta argument är giltigt; om det är sant att månen är rund, och det är sant att allt som är runt är ostar, så måste det vara sant att månen är en ost. Naturligtvis är det inte sant att allt som är runt är ostar: alltså är inte slutsatsen sann. Men argumentet är fortfarande giltigt.

 

Att ett argument är giltigt innebär alltså att det följer en viss form. Det finns andra giltiga former för argument än den ovanstående, men den räcker för denna introduktion.

 

B. Bärande argument

Giltiga argument är mycket kraftfulla, eftersom slutsatsen är nödvändigt sann om premisserna är sanna. Men i verkligheten är de flesta argument inte giltiga; det är ovanligt att man har så säkra belägg att man kan skapa ett giltigt argument. För att förstå hur svårt det är att skapa ett giltigt argument, betrakta följande exempel:

 

Argument 4.5

1. Boris är student vid Stockholms universitet.

2. Nästan alla som är studenter vid Stockholms universitet röstade.

--------------------------------------------------------------

3. Boris röstade.

 

 

När du betraktar argument 4.5 bör du rimligen anse att det är ett ganska bra argument. Om Boris är student vid SU, och nästan alla som är studenter vid SU röstade, då röstade förmodligen Boris också. Slutsatsen håller troligen (om premisserna är sanna). Men argument 4.5 är inte giltigt. Varför inte? Jo, så som argumentet är formulerat står det att nästan alla studenter vid SU röstade. Det innebär att det fanns några få studenter vid SU som inte röstade. Vilken grupp hör Boris till? Det är naturligtvis troligt att han hör till de som röstade (det var ju ”nästan alla”), men det är inte omöjligt att han hör till gruppen som inte röstade, och då är slutsatsen falsk. Definitionen av ett giltigt argument säger att om premisserna är sanna så måste slutsatsen också vara sann. Det gäller inte för argument 4.5: det är fullt tänkbart att båda premisserna är sanna, men att slutsatsen faktiskt är falsk.

 

Argument 4.5 är alltså inte ett giltigt argument; däremot är det ett bra argument. Att ett argument kan vara ogiltigt men ändå bra visar att det finns ett annat sätt för argument att vara bra än genom att vara giltiga. Jämför argument 4.5 med följande variationer:

 

 

Argument 4.5 a

1. Boris är student vid Stockholms universitet.

2.De flesta studenterna vid Stockholms universitet röstade.

--------------------------------------------------------------

3. Boris röstade.

 

 

Argument 4.5 b

1. Boris är student vid Stockholms universitet.

2. Några av studenterna vid Stockholms universitet röstade.

--------------------------------------------------------------

3. Boris röstade.

 

 

Argument 4.5 c

1. Boris är student vid Stockholms universitet.

2. Inga av studenterna vid Stockholms universitet röstade.

--------------------------------------------------------------

3. Boris röstade.

 

 

Argument 4.5 a är inte lika bra som argument 4.5, men det fungerar fortfarande skapligt. Om de flesta studenterna röstade är det fortfarande ganska troligt att Boris hör till dem som röstade. Argument 4.5 b och 4.5 c är däremot dåliga argument: om bara några studenter röstade är det inte särskilt troligt att Boris hör till den gruppen, och om inga studenter röstade håller inte argumentet överhuvudtaget.

 

Argument 4.5 och dess varianter är alla ogiltiga argument. Om vi tror att alla ogiltiga argument är dåliga argument, måste vi förkasta alla fyra. Det skulle vara ett misstag, eftersom argument 4.5 och 4.5 a är mycket bättre än de andra två. Dessa bra men ogiltiga argument kallas (induktivt) bärande argument. Så här kan bärande argument definieras:

 

Ett argument är (induktivt) bärande om och endast om det inte är giltigt, men slutsatsen förmodligen är sann om alla premisserna är sanna.

 

Argument 4.5 b och 4.5 c lever inte upp till den definitionen, så de är varken giltiga eller bärande. Sådana argument är icke välformade.

 

Som du säkert lagt märke till är skillnaden mellan hur argumenten ovan är formulerade ganska liten. I argument 4.5 används uttrycket ”nästan alla studenter”, i 4.5 a ”de flesta”, i 4.5 b används ”några” och i 4.5 c används ”inga”. Sådana ord, som anger hur många som omfattas av påståendet, kallas kvantifikatorer.

 

Ett arguments bärighet är beroende av den kvantifikator som används i det. Som vi såg är ”nästan alla” en stark

kvantifikator, medan ”några” är en svag kvantifikator. Bärighet är alltså en fråga om gradskillnader.

 

Tillbaka till introduktionen

 

Senast uppdaterad 2010-08-09 08:42