Svenska 1 2 3

svenska på nätet

  • Öka teckenstorlek
  • Standard teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek
Home Språkhistoria 5. Nysvenska

5. Nysvenska (ca 1526-1879)

Skicka sidan Skriv ut

Gå tillbaka till föregående avsnitt

På 1500-talet skedde flera politiska och kulturella förändringar som på ett avgörande sätt kom att påverka svenska språket. Därför brukar man tala om att den nysvenska perioden börjar.

Den ena stora förändringen var att Sverige växte fram som en självständig stat med en stark kungamakt under Gustav Vasa (r. 1523-60). Den starka stat som kungen byggde upp behövde ett någorlunda enhetligt skriftspråk. Gustav Vasas maktcentrum var Stockholm och Mälardalen, så talspråket i det området blev grund för statens skriftspråk. Ännu fanns dock inga enhetliga regler för hur skriftspråket skulle se ut.

Den andra stora förändringen var att Sverige gick över till protestantisk kristendom. Det innebar att katolska mässor på latin förbjöds. En grundtanke i protestantismen var att alla skulle kunna läsa och förstå Bibeln. Därför började gudstjänsterna att hållas på svenska, och Bibeln översattes till svenska. Nya testamentet var färdig 1526, och den första fullständiga bibelöversättningen var klar 1541.

Gustav Vasa                                                    Vädersolstavlan, en avbildning av Stockholm på 1500-talet

Eftersom alla skulle ta till sig kristendomens budskap ställdes nu krav på att alla skulle kunna läsa. Gustav Vasas bibel blev därför normgivande för människors skriftspråk: det var den boken man skulle kunna läsa. En följd av detta var att Sverige hade mycket hög läskunnighet jämfört med Europa i övrigt.

Yngre nysvenska

1500-talets nysvenska dominerades alltså av statens byråkratiska språk och kyrkans språk. Det betyder att språket var ganska krångligt. På 1700-talet började tidningar att ges ut i Sverige, och i dessa skrev journalisterna ett smidigare, snabbare och lättare språk. Därför brukar man tala om yngre nysvenska, med start 1732, då den stilbildande tidningen Then swänska Argus började ges ut.

1700-talets nysvenska rensade bort en hel del gamla krångliga formuleringar som ofta var lån från danskan eller tyskan. Samtidigt lånade man under denna tid från franskan, som var 1700-talets trendspråk framför andra. Den svenske kungen Gustav III (r. 1772-1792) talade bara franska offentligt, och förbjöd bruket av andra språk vid sitt hov. Exempel på lånord från franskan: armé, toalett, frisyr, trottoar.

Gustav III

Det var dock ett problem för staten att det inte fanns några skriftspråksregler: de officiella dokumenten kunde fortfarande se ut lite hur som helst rent språkligt. Efter fransk förebild lät Gustav III därför instifta Svenska Akademien 1786. Svenska Akademien fick i uppgift att utarbeta ordentliga skriftspråksregler, att kartlägga hur svenskan fungerade, och att vårda språket.

Gå vidare till nästa avsnitt

Senast uppdaterad 2009-12-10 10:09