I Sverige talas det, och gnälls, en hel del om hur mycket svenskan har lånat från andra språk under senare år och det är framförallt engelskan som har gett oss nya ord som ”bling bling”, ”printa” och ”dejta”. Hela tiden kommer det nya ord och uttryck och man brukar kalla det för svengelska, vilket även inkluderar uttryck som översatts rakt av, som till exempel ”Det ringer en klocka” eller ”Öppna upp ett företag”. För lingvister är fenomenet alltid intressant och en naturlig del i utvecklingen av alla språk, men många retar sig till vansinne när de hör ord som ”fejka” eller att någonting är ”nais”.
Men hur fungerar det åt andra hållet? Är det bara svenskan som nappar åt sig ord och fraser från andra språk, eller kan det vara så att andra språk har influerats av svenskan? Är förhållandet detsamma eller kan man inte hitta svenska ord i till exempel engelskan? Låt oss ta en tur över havet och se vad de har att säga därborta!
Natur, jordbruk, mat och politik
Frågar man en amerikan eller en britt om vad som är svenskt för dem kommer ofta namn som Abba och den stora möbeljätten upp på tapeten. Många associerar också till Den Svenska Kocken i Mupparna, men i ärlighetens namn låter han snarare norsk eller holländsk än svensk. Många nämner också snygga svenska kvinnor, och både amerikaner och engelsmän brukar tala om svenskarnas vackra tänder. Faktum är att man i de länderna, särskilt i Storbritannien, inte alltid satsar lika mycket på munhygien och tandreglering, medan svenskar tycker det är viktigt med friska och raka tänder och tack vare distriktstandvarden.se kan glänsa med sina sköna leenden.
Förutom skönhet, musik och praktiska möbler har faktiskt det svenska språket också rest utomlands och man har sedan flera årtionden använt ord som ”ombudsman”, och ”smörgåsbord” precis som de låter, liksom mer ”anglifierade” ord som ”lingonberry” och ”glogg”. Reser man ännu lite längre tillbaka i tiden, ungeför hundra år, var det faktiskt en svensk som gav turkarna bokstaven Ö i sitt nya alfabet och för ännu längre sedan gav vikingarna många ord och uttryck till andra folk. Särskilt i England märker man det här då oerhört många ord som har med lantbruk och hantverk att göra kommer från just nordiska språk, som till exempel ”club” från klubba, ”crook” från krok, ”knot” från knut och ”sledge” från slägga. På engelska kallar man fortfarande äkta män för ”husband”, vilket kommer från det nordiska ”husbonde” och som betyder gårdens mästare och ägare.
Så visst har svenskan influerat andra länder också, och därför är det viktigt att förstå att alla språk är levande och rörliga. Vem vet, om hundra år kanske det är kinesiskan som folk surar över att vi använder för mycket av!