Uttrycket ”i och för sig” beskriver någots beskaffenhet som man själv ofta överser. Det kan användas självständigt eller i en mening. Om man enbart säger ”i och för sig” menar man att det ens interlokutör nyss har sagt, i grund och botten stämmer. Ofta drar man ihop detta uttryck så att det låter som om man säger ”i för sig”; detta är i skriven svenska felaktigt då två prepositioner inte kan följa efter varandra (i detta fall ”i” och ”för”). Om man säger ”i och för sig” i en mening, till exempel ”I och för sig gör han inget annat än bara studerar” så mena
r man också att beskriva att det faktum att han bara studerar lätt kan överses.
I och för sig har en förkortning, ”iofs”: Se svenska Wikipedia – se denna länk för en lista över andra förkortningar.
Uttrycket ”i och för sig” heter på tyska ”an und für sich” och har en snarlik betydelse. Här betonar man dock snarare någots egentliga beskaffenhet, utan att betrakta några exogena faktorer, och menar mindre på att denna beskaffenhet är något man kan överse att märka.