Att få diagnosen dyslexi innebär att man på pappret är ”ordblind”. Det låter kanske inte så värst kul, men det hindrar inte personen från att leva ett framgångsrikt liv. Vad dyslexi innebär och hur det påverkar läs- och skrivfärdigheterna kommer jag att ta upp i följande inlägg.
Hur vet man om man är dyslektiker?
Diagnosen börjar oftast synas redan i barndomen och
Dyslexiföreningen har kommit fram till att hela 5-8 procent uppfyller kriterierna för att uppnå diagnosen, som även räknas som en funktionsnedsättning.
Det tar lång tid för barn med dyslexi att lära sig läsa och dessa individer har även svårt att visualisera ord och komma ihåg språkliga ljud. Det är lätt att urskilja dyslektiker från mängden, då de oftast behöver längre tid för att bearbeta texter, stavar fel i större mån och har fonologisk problematik. Att göra en högskoleprov-anmälan kan kännas långt bort för dessa individer men det finns kompensatoriska medel för dyslektiker. Dessa kommer i form av exempelvis förlängd tid.
Många barn tappar akademiskt självförtroende redan innan de hunnit få diagnosen. Det är därför viktigt att lärare, familj och pedagoger håller koll på symtomen så det inte hinner eskalera till ett fullskaligt dilemma. Det finns mycket språkliga resurser att få, så som extrastöd, extratid, läxhjälp och förståelse. Det är inte ovanligt att dessa barn stämplas som motsträviga och ointelligenta, vilket är en orättvis bedömning. Oavsett inspelande faktorer som dålig syn, koncentrationsproblem och mild utvecklingsstörning – så bör man göra en utredning om problematiken uppstår.
Vad händer med språkinlärningen?
Det är välkänt att dyslektiker inte lär sig sitt modersmål i samma tak som övriga individer. Svårigheten som uppkommer till följd av diagnosen orsakar en försenad läs- och skrivkunnighet. Då dyslektiker inte lyckas visualisera exempelvis korrekt stavning, så är det inte ovanligt att de stavar samma ord olika från gång till gång. Ett vanligt uppmanande för dessa personer är att använda det auditiva sinnet och memorera språkljuden. Men även det har visat sig vara svårt för dessa individer.
En viktig sak att komma ihåg är att diagnosen inte är korrelerande med intelligens. Kända författare som Elsa Beskow och vetenskapsmän som Albert Einstein har spekulerats vara kandidater för dyslexi. Det sägs även att självaste Shakespeare vara analfabet! Vad intelligens är, har vi inte lyckats reda ut. Men vi vet att vissa klarar sig bra på IQ-test och andra på EQ-test. Att inte inneha den språkliga ”intelligensen” är inget hinder för att åstadkomma stordåd inom vald karriär.
Många hävdar att svenska är ett svårt språk att lära sig. Det handlar om genus, homonymer, synonymer och uttal. Vissa säger att det svenska språket låter som en sång som inte går att härma. Men det är inget gentemot forskningen som pekar på att de danska barnen tar längst tid på sig att lära sig sitt modersmål. Inte så otippat, kanske? Dyslexi är ärftligt och om du själv har det så är det fördelaktigt att tidigt börja tala med dina barn. Fördumma dem alltså inte för mycket med välmenande bebisspråk, utan ge dem en chans att komma in i det svenska språket på en naturlig väg – dyslexi eller ej.